Andreas Fougner har avlidit under hösten, han blev 94 år.
Elsa och jag kom in som ledare för flickor 12 i slutet av 1980-talet. En av de första äldre ledarna vi kom i kontakt med var Andreas Fougner. Då i rollen som ”redaktör” för Friidrottsextra.
Det var en av många roller som han under drygt 20 år som ledare, spelade i vår klubb. Det är dock Rösjöloppet, som mest förknippas med Andreas. Han ansvarade med stor ackuratess, dels för personlig distribution av inbjudningar till företag och motionsgårdar i hela Stor Stockholm, dels för att skyltar innan loppet kom upp och att de togs ner efter genomförd tävling.
Rekrytering av nya ledare sker ofta genom att barnen börjar idrotta. Så kom även Andreas med, då sonen Staffan började i vår verksamhet 1973.
Vid Andreas 80-års dag 1997 uppvaktades han av klubben med att få dela ut ett stipendium i sitt namn. Mottagaren blev Kajsa Bergqvist. Vid den efterföljande måltiden fick Sixten Borg Andreas att berätta om sina upplevelser under kriget. Som ung student studerade han vid Norges tekniska högskola i Trondheim, när 2:a världskriget bröt ut och Norge ockuperades av tyska trupper. Som många andra studenter gick Andreas med i motståndsrörelsen. 1942 blev han infångad misstänkt för sabotage, spridning av engelsk propaganda, spionage mm. Han lyckades under synnerligen dramatiska former fly från ett sjukhus, där han var intagen för vård. Flykten fortsatte sedan till Sverige och Storlien på och under en järnvägsvagn! Tala om gastkramande äventyr!
Enligt sonen Staffan var Andreas mycket återhållsam med att berätta om sina upplevelser, så det var en förmån att få vara med denna kväll och höra honom berätta.
Vi minns Andreas som en hedersman, alltid vänlig, noggrann och plikttrogen.